Sökresultat

I över 20 år har ett forskarlag i Lund studerat den i Sverige vanligt förekommande större kustflicksländan. Honorna har tre ärftliga färgformer – varav en ger dem ett utseende som påminner om hannar, vilket skyddar dem från parningstrakasserier. I en ny studie kan forskarna slå fast att denna färgvariation uppstod genom genetiska förändringar för åtminstone fem miljoner år sedan i en specifik regi

https://www.biologi.lu.se/artikel/forskare-har-lost-flickslandans-fargmysterium - 2025-11-03

Nu kan du hjälpa forskare att hitta den försvunna kajan. Passa på att engagera familj och vänner i sökandet, lite som att spela Pokemon-go med livs levande fåglar. Forskare på biologiska institutionen försöker kartlägga kajornas rörelse under vintern. Därför har de sedan i våras utrustat flera kajungar med sändare. Sändaren skickar vanligtvis GPS-punkter varje dag via mobilnätverk, men tyvärr har

https://www.biologi.lu.se/artikel/hjalp-arne-hitta-kajan - 2025-11-03

En ny studie från Lund bekräftar att bekämpningsmedel som vanligen används inom jordbruket åsamkar betydande skador på humlor. Trots skärpt reglering av bekämpningsmedel visar data från ett hundratal platser i åtta europeiska länder att mer måste göras. Trots påståenden om världens mest rigorösa process för riskbedömning påverkar användningen av godkända bekämpningsmedel i europeiska jordbruksland

https://www.biologi.lu.se/artikel/vanliga-bekampningsmedel-skadar-fortfarande-bin - 2025-11-03

Courtney Stairs, biträdande universitetslektor vid biologiska institutionen har utsetts till Wallenberg Academy Fellow. Anslaget från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse ger finansiering i fem år. Grattis Courtney, hur känns det att få den här utmärkelsen?– Tack! Jag är hedrad över att få denna möjlighet. Jag kommer att kunna bygga en forskargrupp för att utforska nya gränser inom mikrobiologi.Va

https://www.biologi.lu.se/artikel/courtney-stairs-har-utsetts-till-wallenberg-academy-fellow - 2025-11-03

Nu finns det ett globalt initiativ för att studera att sprida kunskap om och koppla samman forskare som studerar insektsspridda parasitsjukdomar hos vilda djur. Olof Hellgren på biologiska institutionen i Lund har varit med och bildat och är utsedd till Sveriges kontaktperson i styrgruppen för det EU-drivna COST-actionnätverket, Wildlife Malaria Network. Hur kommer det sig att du och andra forskar

https://www.biologi.lu.se/artikel/nytt-natverk-forskare-som-studerar-insektsspridda-parasitsjukdomar - 2025-11-03

Under de senaste årtiondena har hundratals fågelarter blivit mindre. Forskarna har länge antagit att det allt varmare klimatet är anledningen till att djuren krymper. En ny studie från Lunds universitet visar att det förmodligen inte stämmer. Fläckskogstrasten, en nordamerikansk fågel som är släkt med vår koltrast, är en av flera hundra arter som under de senaste decennierna krympt i storlek. Efte

https://www.biologi.lu.se/artikel/faglar-krymper-men-osannolikt-att-ett-varmare-klimat-ar-boven-i-dramat - 2025-11-03

Nu är det fullt möjligt att testa kemikalier och smink utan att använda produkter som isolerats från djur. Forskare från Lund har tagit fram ett helt djurfritt preparat för cellodling, ett medium som kan användas för att odla mänskliga celler, bland annat för cancerforskning. Något de menar är ett hett eftertraktat genombrott, eftersom det är lösningen på ett etiskt dilemma, leder till högre veten

https://www.biologi.lu.se/artikel/hon-har-tagit-fram-ett-djurfritt-preparat-cellodling-och-ger-bort-receptet - 2025-11-03

Den största utmaningen med invasiva växter är inte parkslide, blomsterlupin, kanadagullris och andra ”värstingar” som redan finns här. Ett större problem är de många fler nya arter som importeras varje år av en modestyrd trädgårdsbransch. Det menar växtforskaren Torbjörn Tyler som föreslår importkontroll på EU- och Sverige-nivå. Idag finns ingen reglering alls. Vem vill inte ha snygga och lättsköt

https://www.biologi.lu.se/artikel/tradgardsbranschen-sprider-invasiva-arter - 2025-11-03

Den storögda havsborstmasken Vanadis har länge intresserat världens synforskare. Men masken har varit svår att studera eftersom den håller till på öppet hav och är aktiv på natten. Nu har ett forskarlag lyckats lokalisera en italiensk maskkoloni och kan slå fast att masken har en helt unik syn. Havsborstmaskar är en grupp ringmaskar som till största delen lever i havet. Det vetenskapliga namnet Po

https://www.biologi.lu.se/artikel/marin-mask-med-magnifik-syn-fascinerar-forskare - 2025-11-03

Förra helgen arrangerades ett läger för biologiintresserade gymnasieungdomar. Bakom lägret, som pågick i tre dagar och lockade ett 40-tal ungdomar från hela Sverige, stod organisationen Ung Vetenskapssport. Lägret arrangerades tillsammans med Lunds universitet, men var helt och hållet drivet av studenter. Biologilägret genomfördes i på biologiska institutionen i Lund. Det riktade sig främst till d

https://www.biologi.lu.se/artikel/biologilager-gymnasieungdomar-fran-hela-sverige - 2025-11-03

Klimatforskare framhåller ofta att det ligger i allas intresse att koldioxidutsläppen minskar. Men hur bra är de själva på att minimera sina klimatavtryck? En ny studie från Lund visar att vissa bränner halva sin CO2-budget på en vecka. Men att det finns sätt att minska utsläppen. Forskare har granskat utsläppen från deltagare på en årlig internationell vattenkonferens mellan åren 2004 och 2023. K

https://www.biologi.lu.se/artikel/konferensresor-gor-forskare-till-klimatbovar - 2025-11-03

Uppskattningar av populationers förmåga att ändras evolutionärt under några generationer kan användas för att få överraskande bra förutsägelser om den långsiktiga evolutionen över miljontals år. De kan också användas för att förutspå framtida förändringar. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Mikroevolution kan beskrivas som småskaliga genetiska förändringar under artnivå, exempelvis ant

https://www.biologi.lu.se/artikel/sma-forandringar-kan-hjalpa-till-att-forsta-miljoner-ar-av-utveckling - 2025-11-03

Kroppsform, färg och beteende utvecklas ofta tillsammans när arter anpassar sig till sin omgivning. Genom att studera murödlor i Medelhavsområdet har forskare i Lund visat hur en unik celltyp hos ryggradsdjur kan ha spelat en nyckelroll i denna sammanflätade evolution. Anpassning, eller adaptation, är en genetisk förändring som ger högre duglighet i den rådande miljön. Anpassningar kan vara utseen

https://www.biologi.lu.se/artikel/illgron-aggressiv-och-sexuellt-lyckosam-hulken-odla-ger-evolutionara-nycklar - 2025-11-03

Trots sin lilla storlek är talgoxar betydligt listigare än vad man kan tro. De har kommit på ett sätt att lura andra fåglar att fly från fågelbordet. Biologiprofessor Anders Brodins mångåriga undersökningar har avslöjat finurliga och oväntade beteenden hos talgoxarna. Nu sammanfattar han sin forskning i välrenommerade Scientific American. Talgoxens förmåga att anpassa sig till vitt skilda miljöer

https://www.biologi.lu.se/artikel/smarta-talgoxar-lurar-andra-fagelarter - 2025-11-03

Köldblodbiet, en art som förklarats nationellt utdöd, har hittats vid Kallinge flygfält. Ett annat oväntat fynd är slåttergökbiet, som inte observerats utanför Skåne sedan 1936 och aldrig i Blekinge. Fynden har gjorts inom ett projekt vid Lunds universitet som utvärderar hur restaureringsåtgärder finansierade av regeringen påverkar Sveriges mest hotade biarter. Restaureringsåtgärderna är initierad

https://www.biologi.lu.se/artikel/nationellt-utdott-bi-aterfunnet-i-blekinge - 2025-11-03

En ny studie från Lunds universitet visar att känsligheten för bekämpningsmedel kan skilja extremt mycket mellan olika grupper av insekter, men också mellan studier av samma insektsart. Studien fokuserar på världens mest undersökta bekämpningsmedel, imidakloprid. Nu efterlyser forskarna mer standardiserade mätningar. En grupp forskare från Lunds universitet har gått igenom ett stort antal tidigare

https://www.biologi.lu.se/artikel/kansligheten-bekampningsmedel-varierar-kraftigt - 2025-11-03

Trots sin minimala hjärna besitter humlor en väldigt stor förmåga att navigera. Det visar ny forskning från bland annat Lunds universitet. Forskningsresultaten har potential att komma till nytta vid utveckling av exempelvis navigerande robotar i krissituationer där GPS inte fungerar. Enligt den aktuella forskningsstudien verkar humlor kunna uppnå motsvarande förmåga att navigera som ryggradsdjur;

https://www.biologi.lu.se/artikel/humlor-har-lika-bra-lokalsinne-som-manniskor - 2025-11-03

Nattfjärilen buxbomsmott hittades i Sverige för första gången 2016 – den invasiva arten ökar snabbt och kan komma att bli ett mycket stort problem inom kort. Buxbomsmott har hittills drabbat kontinenten mycket hårt och det kommer med största sannolikhet hända i Sverige. Buxbom är en växt som finns i många hem och offentliga miljöer. Buxbomsmottet kommer äta upp mycket av det.– Snart riskerar vi at

https://www.biologi.lu.se/artikel/forskare-avslojar-det-invasiva-buxbomsmottet-ar-pa-stark-frammarsch-i-sverige - 2025-11-03

Forskare i Lund har studerat hur nanoplastpartiklar påverkar vattenlevande organismer i sjöar och vattendrag. Resultaten är förvånande och forskarna är först med att visa att vissa arter slås ut medan andra – exempelvis cyanobakterier som bidrar till algblomning – är helt opåverkade. Varje år ökar mängden plast i världens hav med mellan fem och 13 miljoner ton. Med tiden bryts plasten ned till mik

https://www.biologi.lu.se/artikel/djurplankton-drabbas-hart-av-nanoplastpartiklar - 2025-11-03

Ett forskarlag har utvecklat ett AI-verktyg som identifierar geografiska ursprung för mikroorganismer. Verktyget – som öppnar upp för nya möjligheter inom medicin, epidemiologi och forensik – fungerar som ett satellitnavigationssystem. Men i stället för att leda dig till ditt hotell spårar verktyget ursprunget till de senaste platserna du varit på. Mikroorganismer är organismer som är osynliga för

https://www.biologi.lu.se/artikel/gps-mikroorganismer-kan-revolutionera-polisarbete - 2025-11-03